{"id":1662,"date":"2022-07-22T14:45:04","date_gmt":"2022-07-22T12:45:04","guid":{"rendered":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/?p=1662"},"modified":"2022-07-22T14:45:04","modified_gmt":"2022-07-22T12:45:04","slug":"vad-ar-melatonin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/vad-ar-melatonin\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r melatonin och hur p\u00e5verkar det s\u00f6mnen?"},"content":{"rendered":"

Melatonin spelar en viktig roll i v\u00e5r kropp, eftersom det \u00e4r v\u00e4ktare av den korrekta dygnsrytmen. Genom att best\u00e4mma n\u00e4r vi b\u00f6rjar och slutar sova reglerar den v\u00e5r biologiska klocka. Det \u00e4r koncentrationen av melatonin i kroppen som avg\u00f6r om vi k\u00e4nner oss tr\u00f6tta och s\u00f6mniga vid r\u00e4tt tidpunkt och om vi l\u00e4tt kan sova och sova det optimala antalet timmar. Onormala niv\u00e5er av melatonin i kroppen kan leda till s\u00f6mnproblem som kort och ytlig s\u00f6mn, att man vaknar f\u00f6r snabbt eller har sv\u00e5rt att somna. Det finns idag ett stort antal melatoninpreparat till salu som fyller p\u00e5 melatonin i kroppen och f\u00f6rb\u00e4ttrar s\u00f6mnkvaliteten. N\u00e4r \u00e4r det v\u00e4rt att ta melatonin? Vad \u00e4r melatonin? Hur fungerar melatonin?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r melatonin?<\/h2>\n\n\n\n

Melatonin<\/strong> \u00e4r ett av de viktigaste hormonerna som naturligt uts\u00f6ndras av v\u00e5r kropp. Som kemisk f\u00f6rening \u00e4r det ett derivat av en av de essentiella essentiella aminosyrorna, tryptofan<\/strong>. Indirekt \u00e4r det fr\u00e5n detta som det syntetiseras – f\u00f6rst omvandlas tryptofan till 5-hydroxitryptofan, eller 5-HTP, som i sin tur omvandlas till serotonin, fr\u00e5n vilket N-acetylserotonin bildas, och sedan melatonin.<\/p>\n\n\n\n

Var produceras melatonin?<\/h2>\n\n\n\n

Melatonin produceras huvudsakligen av tallkottk\u00f6rteln<\/strong>. Detta \u00e4r en endokrin k\u00f6rtel som ligger i mellanhj\u00e4rnan, \u00e4ven k\u00e4nd som cerebral epitelium, och som ansvarar f\u00f6r samordningen av organ och v\u00e4vnader och f\u00f6r fris\u00e4ttningen av olika hormoner i blodet. Melatonin produceras i sm\u00e5 m\u00e4ngder av n\u00e4thinnan och benm\u00e4rgen. Det produceras ocks\u00e5 i mag-tarmkanalen (styr tarmr\u00f6relserna).<\/p>\n\n\n\n

Melatoninniv\u00e5erna i kroppen och v\u00e5rt hum\u00f6r<\/h2>\n\n\n\n

Melatonin \u00e4r det hormon som f\u00f6rbereder oss f\u00f6r s\u00f6mn<\/strong> och som f\u00e5r oss att sova. Melatonin uts\u00f6ndras p\u00e5 ett specifikt s\u00e4tt i kroppen. Tallkottk\u00f6rtelns arbete med att producera detta hormon \u00e4r samordnat med den astronomiska klockan, dvs. dag-natt-cykeln. N\u00e4r skymningen faller b\u00f6rjar en \u00f6kad melatoninproduktion, och n\u00e4r dagen kommer upp slutar produktionen. Hur p\u00e5verkar detta v\u00e5rt hum\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kv\u00e4llen, n\u00e4r m\u00f6rkret faller, n\u00e4r melatoninniv\u00e5erna i kroppen \u00e4r h\u00f6ga, b\u00f6rjar vi k\u00e4nna oss tr\u00f6tta och s\u00f6mniga. V\u00e5rt sinne b\u00f6rjar arbeta l\u00e5ngsammare, vi blir l\u00e4tt distraherade och vill avbryta v\u00e5ra aktiviteter (t.ex. l\u00e4sa eller titta p\u00e5 TV) och l\u00e4gga oss ner. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r morgonen kommer och melatoninniv\u00e5n sjunker, vaknar hela kroppen, vi f\u00e5r en energikick och \u00e4r redo att utf\u00f6ra v\u00e5ra dagliga uppgifter. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av sin karakteristiska funktion att framkalla s\u00f6mn p\u00e5 natten kallas melatonin f\u00f6r s\u00f6mnhormonet, m\u00f6rkerhormonet och \u00e4ven f\u00f6r natthormonet.<\/p>\n\n\n\n

Hur sker melatoninuts\u00f6ndringen i kroppen?<\/h2>\n\n\n\n

Den viktigaste regulatorn f\u00f6r melatoninuts\u00f6ndringen \u00e4r ljus-m\u00f6rker-l\u00e4get<\/strong>. Genom nervsystemet (n\u00e4rmare best\u00e4mt genom neuronerna i synbanan, som tar emot impulser fr\u00e5n n\u00e4thinnans fotoreceptorer) f\u00e5r tallkottk\u00f6rteln signaler om de r\u00e5dande ljusf\u00f6rh\u00e5llandena och p\u00e5 grundval av dessa signaler utl\u00f6ser eller blockerar den melatoninproduktionen. N\u00e4r en stor m\u00e4ngd ljusstr\u00e5lar n\u00e5r oss, dvs. n\u00e4r det \u00e4r ljust runt omkring (ljuset kan vara naturligt eller artificiellt), minskar m\u00e4ngden melatonin som produceras. N\u00e4r det d\u00e4remot \u00e4r m\u00f6rkt \u00f6kar den.<\/p>\n\n\n\n

Melatonins inverkan p\u00e5 kroppsfunktioner, dvs. vilka uppgifter utf\u00f6r melatonin?<\/h2>\n\n\n\n

Melatonin spelar flera viktiga roller i kroppen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

  • reglerar den biologiska klockan, ger balans i s\u00f6mn- och vakencykeln, framkallar s\u00f6mn,<\/li>
  • s\u00e4kerst\u00e4ller en god kvalitet och l\u00e4ngd p\u00e5 s\u00f6mnen,<\/li>
  • tar hand om regenereringsprocessen i kroppen,<\/li>
  • har en antioxidantverkan (genom att neutralisera \u00f6verfl\u00f6diga fria radikaler f\u00f6rhindrar den cellskador och motverkar f\u00f6r tidigt \u00e5ldrande av kroppen),<\/li>
  • st\u00f6der immunf\u00f6rsvaret, f\u00f6rb\u00e4ttrar kroppens immunf\u00f6rsvar,<\/li>
  • reglerar kroppstemperaturen,<\/li>
  • s\u00e4nker blodtrycket,<\/li>
  • har en positiv effekt p\u00e5 nervsystemets funktion, skyddar neuronerna,<\/li>
  • stimulerar bukspottk\u00f6rtelns funktion,<\/li>
  • hj\u00e4lper till att reglera kroppsvikten och bromsar fettansamlingsprocessen,<\/li>
  • hj\u00e4lper till att stabilisera kolesterol- och blodsockerniv\u00e5erna,<\/li>
  • f\u00f6rb\u00e4ttrar matsm\u00e4ltningssystemets funktion (stimulerar tarmperistaltiken, underl\u00e4ttar absorptionen av vitaminer, mineraler och andra n\u00e4rings\u00e4mnen, skyddar magen),<\/li>
  • Enligt vissa studier p\u00e5verkar melatonin \u00e4ven det m\u00e4nskliga endokrina systemet (det reglerar utvecklingen av k\u00f6nsk\u00f6rtlarna, kontrollerar den kvinnliga m\u00e5nadscykeln och kan \u00e4ven p\u00e5verka uts\u00f6ndringen av tillv\u00e4xthormon och prolaktin).<\/li><\/ul>\n\n\n\n

    S\u00f6mnst\u00f6rningar och melatoninniv\u00e5er<\/h2>\n\n\n\n

    Melatonin produceras i st\u00f6rst m\u00e4ngd hos barn. Under ungdoms\u00e5ren minskar produktionen n\u00e5got, men f\u00f6rblir stabil under m\u00e5nga \u00e5r. Efter 45 \u00e5rs \u00e5lder uts\u00f6ndras det i mindre m\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e4r det g\u00e4ller melatoninproduktionens dygnscykel b\u00f6rjar<\/strong> hormonet uts\u00f6ndras omkring kl. 21<\/strong>.00. Den h\u00f6gsta melatoninkoncentrationen i kroppen upptr\u00e4der mellan midnatt och kl. 03.00, och produktionen sjunker n\u00e4stan till noll p\u00e5 morgonen.<\/p>\n\n\n\n

    Det finns dock ett antal faktorer som kan st\u00f6ra melatoninuts\u00f6ndringen och orsaka brister<\/strong>, vilket i sin tur kan leda till s\u00f6mnproblem. En s\u00e5dan faktor \u00e4r att stirra sent p\u00e5 natten p\u00e5 en smartphone, surfplatta, b\u00e4rbar dator eller bildsk\u00e4rm. S\u00e5dana apparater avger bl\u00e5tt ljus, som liknar dagsljusets f\u00e4rg och som stimulerar v\u00e5r hj\u00e4rna till aktivitet. N\u00e4r vi \u00e4r p\u00e5verkade av s\u00e5dant ljus hindras melatoninproduktionen och s\u00f6mnen uteblir.<\/p>\n\n\n\n

    Oavsett om vi har en vanlig livsstil, \u00e4r aktiva p\u00e5 dagen och sover p\u00e5 natten, eller vice versa – sovaMelatonin produceras n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6rkt<\/strong> omkring oss, dvs. fr\u00e4mst efter m\u00f6rkrets inbrott. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4nniskor som arbetar p\u00e5 natten, sitter l\u00e4nge framf\u00f6r TV:n eller datorn, ofta byter tidszon eller av andra sk\u00e4l sover p\u00e5 dagen och \u00e4r vakna p\u00e5 natten, ofta klagar \u00f6ver s\u00f6mnproblem och s\u00e4mre hum\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

    Detta beror p\u00e5 dissonansen<\/strong> mellan v\u00e5r biologiska klocka och det onaturliga s\u00f6mn- och vakenl\u00e4ge som vi s\u00e5 att s\u00e4ga tvingats till.<\/p>\n\n\n\n

    Vad kan st\u00f6ra kroppens produktion av melatonin? Orsaker och symtom p\u00e5 melatoninbrist<\/h2>\n\n\n\n
    \"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

    Mer \u00e4n h\u00e4lften av befolkningen lider idag av s\u00f6mnst\u00f6rningar. I m\u00e5nga fall \u00e4r den bakomliggande orsaken otillr\u00e4cklig melatoninfris\u00e4ttning<\/strong> i kroppen. N\u00e4r niv\u00e5erna \u00e4r l\u00e5ga, \u00e4ven om det \u00e4r l\u00e4ggdags, slutar sinnet inte att arbeta i h\u00f6g hastighet och den behagliga k\u00e4nslan av s\u00f6mnighet, lycka och lugnande av tankarna uppst\u00e5r inte. Om man stannar kvar i ett tillst\u00e5nd av h\u00f6g nerv\u00f6s upphetsning till sent p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00e5 en djup och vilsam s\u00f6mn.<\/p>\n\n\n\n

    Orsaker till melatoninbrist<\/h3>\n\n\n\n
    • Melatoninbrist kan uppst\u00e5 p\u00e5 grund av ett antal faktorer, ibland \u00e4ven faktorer utanf\u00f6r v\u00e5r kontroll, t.ex. biologiska f\u00f6rh\u00e5llanden. N\u00e4r \u00e4r det vanligast att melatoninbrist uppst\u00e5r?<\/li><\/ul>\n\n\n\n
      • N\u00e4r vi \u00e5ldras minskar niv\u00e5n av uts\u00f6ndrat melatonin. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte ovanligt att \u00e4ldre m\u00e4nniskor har sv\u00e5rt att somna och klagar p\u00e5 d\u00e5lig s\u00f6mnkvalitet. De har ocks\u00e5 sv\u00e5rt att vakna f\u00f6r tidigt och sover i allm\u00e4nhet f\u00e4rre timmar (en s\u00e5 kallad accelererad s\u00f6mnfas).<\/li><\/ul>\n\n\n\n
        • Melatoninbrist kan ocks\u00e5 uppst\u00e5 hos personer som \u00e4r \u00f6verarbetade, \u00f6vertr\u00f6tta och lider av kronisk stress.<\/li><\/ul>\n\n\n\n
          • St\u00f6rningar i melatoninuts\u00f6ndringen f\u00f6rekommer ocks\u00e5 hos personer med syndromet med f\u00f6rdr\u00f6jd s\u00f6mnfas. Detta \u00e4r en f\u00f6ljd av att man g\u00e5r till s\u00e4ngs sent eller oregelbundet (detta kan orsakas av att man sitter uppe sent vid tv:n, datorn eller i s\u00e4llskap av en smartphone, men ocks\u00e5 av att man arbetar p\u00e5 natten).<\/li><\/ul>\n\n\n\n
            • Melatoninbrist f\u00f6rekommer ofta hos personer med nedsatt syn, blinda personer, personer med medf\u00f6dda st\u00f6rningar i ljusuppfattningen och personer som lider av neuroser.<\/li><\/ul>\n\n\n\n
              • St\u00f6rningar i melatoninproduktionen kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma hos personer som ofta reser mellan olika kontinenter och byter tidszon.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

                Vilka \u00e4r de vanligaste s\u00f6mnst\u00f6rningarna som orsakas av melatoninbrist?<\/h3>\n\n\n\n
                • K\u00e4nner sig s\u00f6mnig mycket sent, t.ex. klockan 2 eller 3 eller f\u00f6rst p\u00e5 morgonen,<\/li>
                • problem med att somna,<\/li>
                • ytlig s\u00f6mn,<\/li>
                • avbruten s\u00f6mn, ofta nattliga uppvaknanden,<\/li>
                • Vaknar f\u00f6r tidigt, kan inte somna om igen.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

                  Andra symtom p\u00e5 melatoninbrist<\/h3>\n\n\n\n
                  • huvudv\u00e4rk<\/li>
                  • svaghet,<\/li>
                  • brist p\u00e5 energi,<\/li>
                  • irritabilitet,<\/li>
                  • distraktion, koncentrationssv\u00e5righeter, minskad mental prestationsf\u00f6rm\u00e5ga,<\/li>
                  • oh\u00e4lsa,<\/li>
                  • F\u00f6rs\u00e4mring av den fysiska konditionen.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

                    \u00d6verskott av melatonin i kroppen och biverkningar av melatonintabletter<\/h2>\n\n\n\n

                    Inte bara en brist utan \u00e4ven ett \u00f6verskott av melatonin i kroppen kan orsaka besv\u00e4rliga besv\u00e4r. \u00d6verskott av melatoninkoncentrationer kan bland annat orsakas av en f\u00f6r h\u00f6g dos av <\/strong>melatonintabletter eller av att melatonin tas f\u00f6r l\u00e4nge. Ett \u00f6verskott av melatonin kan ocks\u00e5 ibland observeras hos personer med kroniska sjukdomar, t.ex. lever- eller njursjukdomar.<\/p>\n\n\n\n

                    Symtom p\u00e5 \u00f6verskott av melatonin i kroppen<\/h3>\n\n\n\n
                    • huvudv\u00e4rk och yrsel,<\/li>
                    • s\u00e4nkt kroppstemperatur,<\/li>
                    • konstiga dr\u00f6mmar, mardr\u00f6mmar,<\/li>
                    • tr\u00f6tthet och s\u00f6mnighet under dagen,<\/li>
                    • s\u00e4nkt hum\u00f6r och till och med depressiva tillst\u00e5nd,<\/li>
                    • minnesproblem,<\/li>
                    • distraktion, koncentrationssv\u00e5righeter.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

                      Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att det ibland kan vara riskabelt att ta melatonin i form av orala preparat. F\u00f6r stora doser kan orsaka farliga biverkningar, inklusive hypotermi, lever- eller njurproblem och endokrina st\u00f6rningar. Vi b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara m\u00e5ttliga i anv\u00e4ndningen<\/strong> och alltid h\u00e5lla oss till de doser som anges av tillverkaren av preparatet. Vanligtvis anv\u00e4nds mellan 0,5 mg och 3 mg melatonin vid ett tillf\u00e4lle. H\u00f6gre doser \u00e4n 5 mg melatonin rekommenderas inte.<\/p>\n\n\n\n

                      Melatonin i tabletter eller kapslar – n\u00e4r \u00e4r det v\u00e4rt att ta det?<\/h2>\n\n\n\n

                      N\u00e4r kroppens naturliga produktion av melatonin inte fungerar \u00e4r det l\u00e4mpligt att anv\u00e4nda oralt melatonin<\/strong> i form av tabletter, kapslar, tungtabletter, sprayer, droppar och sirap. Melatoninpreparat fungerar i allm\u00e4nhet mycket bra och ger effekter som:<\/p>\n\n\n\n

                      • l\u00e4ttare att somna,<\/li>
                      • vilsam och st\u00e4rkande s\u00f6mn,<\/li>
                      • f\u00e5 tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga timmars s\u00f6mn,<\/li>
                      • djup s\u00f6mn utan vakna stunder,<\/li>
                      • effektiv nattlig regenerering,<\/li>
                      • att vakna upp och k\u00e4nna sig v\u00e4lm\u00e5ende och full av vitalitet.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

                        Melatonin kan anv\u00e4ndas vid olika s\u00f6mnst\u00f6rningar <\/strong>som orsakas av b\u00e5de biologiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga faktorer och en oregelbunden livsstil. Melatonin anv\u00e4nds ibland f\u00f6r att behandla s\u00f6mnl\u00f6shet som ett alternativ till starka s\u00f6mntabletter och ges \u00e4ven till kvinnor i klimakteriet och skiftarbetare. Melatonin \u00e4r ocks\u00e5 indicerat f\u00f6r flygresen\u00e4rer med s\u00f6mnproblem i samband med byte av tidszon.<\/p>\n\n\n\n

                        Melatonin – kontraindikationer<\/h2>\n\n\n\n

                        Melatonin \u00e4r ett \u00e4mne som kan vara farligt under vissa omst\u00e4ndigheter. Det b\u00f6r inte anv\u00e4ndas av barn, personer som k\u00e4mpar med autoimmuna sjukdomar och leversjukdomar, personer som konsumerar alkohol och personer som \u00e4r \u00f6verk\u00e4nsliga mot syntetiskt melatonin. Kontraindikationer f\u00f6r anv\u00e4ndning av melatonin g\u00e4ller \u00e4ven gravida kvinnor och ammande m\u00f6drar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                        Melatonin spelar en viktig roll i v\u00e5r kropp, eftersom det \u00e4r v\u00e4ktare av den korrekta dygnsrytmen. Genom att best\u00e4mma n\u00e4r vi b\u00f6rjar och slutar sova reglerar den v\u00e5r biologiska klocka. Det \u00e4r koncentrationen av melatonin i kroppen som avg\u00f6r om vi k\u00e4nner oss tr\u00f6tta och s\u00f6mniga vid r\u00e4tt tidpunkt och om vi l\u00e4tt kan sova […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1661,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-1662","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-halsosam-somn"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1662"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1885,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662\/revisions\/1885"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1662"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1662"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sleepspace.eu\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1662"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}