Sömnapné är en irriterande andningsstörning som uppstår under sömnen. Den kastar en skugga över sömnkvaliteten och välbefinnandet på dagen. Ibland är den lindrig, men ibland förvärras den med tiden och utgör en hälsorisk. Oavsett svårighetsgrad och orsak bör sömnapné inte underskattas. Eftersom personer med sömnapné upprepade gånger upplever andfåddhet eller tillfälligt andningsstopp under sömnen kan tillståndet orsaka allvarlig hypoxi om det inte behandlas. I de flesta fall är orsaken till sömnapné anatomiska förändringar i de övre luftvägarna. Vad finns det mer att veta om sömnapné? Hur kan du skydda dig mot exacerbation och hur kan du minska dina symtom?
Vad är sömnapné?
Obstruktivsömnapné (OSA) är en sjukdom vars huvudsymtom är försämrad andning under sömnen, vilket leder till hypoxi i organ och vävnad, vilket leder till systemisk dysfunktion. Det främsta symtomet på apné är snarkning, som går hand i hand med orolig sömn.
Under sömnen upplever en person med sömnapné många episoder av tillfälligt andningsstillestånd eller luftflödesbegränsning (andningen blir mycket ytlig under några ögonblick och patienten andas in alldeles för lite luft i lungorna än vad han eller hon behöver). Även om andningspauserna inte är så långa, vanligtvis cirka 10 sekunder, är de ändå en hälsorisk.
Som ett resultat av att andningen upphör, upplever personer som kämpar med sömnapné en minskning av mättnaden, vilket innebär att syrehalten i regnbågsblodet sjunker.syrehalten i det arteriella blodet minskar (vid sådana andningspauser minskar saturationen med 2-4 % jämfört med när man är vaken). Till följd av otillräcklig syresättning av blodet försämras hjärtats och det kardiovaskulära systemets funktion och hjärnans prestanda sjunker. Sömnkvaliteten försämras och cell- och vävnadsregenereringsprocesserna är inte tillräckligt effektiva. Hela kroppen börjar fungera sämre både under sömnen och under dagen, vid normal aktivitet.
Till råga på allt kan sömnapné och den syrebrist som uppstår i kroppen också orsaka farliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck och diabetes, så vi får inte underskatta problemet.
Vilka typer av sömnapné finns det?
Det finns två huvudtyper av sömnapné:
- Obstruktiv sömnapné (perifer sömnapné) är den vanligaste typen av sömnapné och står för mer än 90 % av alla fall. Orsaken till problemet är minskad spänning i halsens och tungans muskler, vilket leder till att luftvägarna delvis stängs vid halsen och att luftflödet hindras. Detta leder i sin tur till tillfälligt andningsstillestånd eller ytlig andning. De övre luftvägarna kan också vara blockerade på grund av en snedvriden näsvägg eller anatomiska defekter.
- Central sömnapné – är en störning i det centrala nervsystemet (t.ex. till följd av hjärntumörer). Det innebär en minskning av aktiviteten i andningscentrumet, vilket leder till att bröstkorgens andningsrörelser stannar upp och att luftflödet hämmas.
Det finns också s.k. blandad sömnapné som är en sammanslagning av de två huvudtyperna av sömnapné. I det här fallet orsakas tillståndet både av en störning av andningscentret i hjärnan och av att muskeln i den mjuka gommen slappnar av.
Sömnapné – orsaker
Obstruktiv sömnapné drabbar ofta personer som är överviktiga eller feta, särskilt när det finns för mycket fettvävnad i huvudet. i halsområdet (fettvävnad trycker på halsens väggar, vilket gör att halsen blir svårare att passera och luften inte kan flöda fritt).
Manligt kön och fetma anses vara de största riskfaktorerna för obstruktiv sömnapné. Rökning och överdriven alkoholkonsumtion är också faktorer som ökar risken för detta tillstånd. Om övervikt och stimulantia är huvudorsaken till apné och symtomen är lindriga räcker det i många fall med viktnedgång och livsstilsförändringar för att bli av med tillståndet. Vid svårare former av sömnapné, och ännu mer när sömnapné förekommer tillsammans med andra sjukdomar (t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom eller diabetes), är det viktigt att ständigt vara under läkares vård.
Hos personer som lider av obstruktiv sömnapné är andningsmusklerna för avslappnade och slappa, vilket gör att luftvägarna är svårare att passera och stör syresättningen av blodet och hela kroppen.
De vanligaste orsakerna till sömnapné och faktorer som ökar risken för tillståndet är:
- övervikt och fetma,
- alkoholmissbruk,
- rökning,
- äta för mycket före sänggåendet,
- försvagade halsmuskler,
- sned nässeptum,
- kronisk rinit,
- Överväxt av vävnad efter infektioner,
- polyper i näsan,
- hypertrofi av gomtonsillerna,
- tar sömn- och lugnande läkemedel,
- Vissa kroniska sjukdomar (t.ex. högt blodtryck, hypotyreos, akromegali, cirkulationsinsufficiens),
- Specifik anatomisk struktur som gynnar luftvägsobstruktion (t.ex. tjock och kort hals, tillbakadragen underkäke, för liten underkäke, för lång uvula).
Sömnapné hos barn
Den största gruppen som lider av sömnapné är män över 40 år. Hos kvinnor är sjukdomen mycket ovanligare, och om den förekommer, är det efter 50 års ålder. Hos ungdomar och barn är sömnapné sällsynt. Sömnapné hos barn kan orsakas av fetma eller förstoring av svalg- eller gomtonsillerna. Det kan också orsakas av en medfödd defekt som medför missbildning av ansiktet (t.ex. Downs syndrom).
Sömnapné – diagnos
Ett tillstånd som är förknippat med sömnapné är snarkning. Nästan alla personer som lider av sömnapné snarkar under sömnen. Men alla som snarkar lider inte av sömnapné. För att en läkare ska kunna ställa diagnosen apné måste han eller hon göra särskilda tester för att se hur andningsstoppet fördelas och hur patientens kropp beter sig under sömnen (t.ex. hjärnfunktion, hjärtfrekvens, ögonrörelser).
Obstruktiv sömnapné förekommer inte i alla fall av andningspauser under sömnen. Tillståndet kan endast diagnostiseras när:
- Apnoeiska episoder förekommer mer än 5 gånger per sömntimme hos symtomatiska personer och mer än 15 gånger hos asymtomatiska personer,
- Apnoeepisoderna varar längre än 10 sekunder.
Upp till 5 apnoeiska episoder per sömntimme är inom normala gränser.
Läs också: Sömnställning
Sömnapné – symtom
Symtomen på sömnapné kan delas in i två grupper: symtom på natten (vi kan inte observera dem, vi informeras vanligtvis om dem av vår partner eller partner). och symtom på dagtid.
Eftersom sömnstörningar leder till att kroppens regenerationsprocesser störs och att många organ fungerar sämre, är symptomen på tillståndet många. En del av symtomen som följer med apné kan misstas för symtom på andra sjukdomar. Högljudd snarkning, andningspauser, huvudvärk på morgonen och att vakna upp utan att vara utvilad, i kombination med att somna under dagen, borde vara en varningssignal.
Hur yttrar sig sömnapné oftast?
Symtom på natten:
- orolig sömn,
- Rörelser under sömnen,
- högljudd snarkning,
- intermittent, oregelbunden snarkning,
- slutar snarka i flera sekunder och slutar med ett högt grymtande och intensivt intag av luft,
- plötsliga uppvaknanden med en känsla av andfåddhet,
- ökad svettning under sömnen,
- ofta går upp ur sängen för att kissa.
Dagtidssymtom:
- huvudvärk på morgonen,
- ofta en känsla av trötthet,
- svaghet,
- störningar i hjärtrytmen,
- trötthet och överdriven sömnighet under dagen,
- irritabilitet, försämrat humör,
- koncentrationssvårigheter,
- minnesproblem,
- distraherbarhet, försämrad psykomotorisk prestation,
- depressiva sjukdomar,
- minskad libido.
Sömnapné – testning
Det finns två tester som används för att diagnostisera sömnapné – polysomnografi och polygrafi. Även om det första alternativet är mer exakt, djupgående och omfattande, gör även det andra i de flesta fall det möjligt att diagnostisera sjukdomen och välja en lämplig behandlingsmetod. Dessutom kan det andra alternativet utföras i patientens hem, medan det första alternativet inte kan utföras.
Hur ser en sömnapnéundersökning ut?
Polysomnografi är en detaljerad undersökning som övervakar hur kroppen fungerar under patientens sömn. Polysomnografi omfattar:
- ett hjärtfunktionstest eller elektrokardiografi (EKG),
- undersökning av hjärnans funktion, dvs. elektroencefalografi (EEG),
- undersökning av ögonrörelser, dvs. elektrookulografi (EOG),
- Muskel- och nervtestning, dvs. elektromyografi (EMG),
- luftflödet genom näsan och munnen,
- snarkande,
- syrehalten i blodet,
- sömnmönster,
- andningsansträngning.
Polysomnografi är ett test som är mycket likt polysomnografi, men som inte omfattar EEG, EOG eller testning av muskelfunktioner.
Hur mycket kostar ett sömnapnétest?
Kostnaden för polysomnografi är tyvärr hög (cirka 500 pund). Dessutom är denna undersökning relativt svårtillgänglig. Däremot är en lögndetektor ett billigare, enklare och mer lättillgängligt test.
Sömnapné – behandling
Obstruktiv sömnapné är ett tillstånd som innebär en risk för ett antal allvarliga komplikationer, särskilt på den kardiovaskulära sidan (t.ex. högt blodtryck, hjärtsvikt och stroke). Behandling av sömnapné hjälper till att undvika de farliga konsekvenserna av denna sjukdom, bidrar till att förbättra den allmänna hälsan (t.ex. Det förbättrar luftvägarnas genomsläpplighet, ökar syretillförseln till vävnaderna, normaliserar blodtrycket, förbättrar hjärnans funktion och har en positiv inverkan på sömnkvaliteten.
Den mest effektiva metoden för att behandla sömnapné är att skapa ett konstant positivt tryck under sömnen. Detta görs med en speciell CPAP-apparat som består av en luftpump och en mask för att förbättra andningen. Det justerbara luftflödet säkerställer optimal syresättning av kroppen.
Personer med sömnapné får också i allmänhet rådet av sin läkare att minska sin kroppsvikt (om de är överviktiga), undvika att ta sömnmedel och alkohol före sängen, ha en hälsosam livsstil och följa en diet.
Om du lider av en sned näsvägg bör du genomgå ett enkelt ÖNH-förfarande för att räta ut den.
Sömnapné – konsekvenserna av att inte behandla den
Även om snarkning och apné ofta verkar vara triviala besvär för oss utgör de faktiskt en stor hälsorisk. Konsekvenserna av att inte behandla sömnapné är bland annat:
- ökat blodtryck,
- ökad risk för stroke och hjärtinfarkt,
- ökad risk för typ 2-diabetes,
- ökad risk för hjärtsjukdomar (t.ex. kranskärlssjukdom),
- ökad risk för lungsjukdom,
- sämre hjärnfunktion, försämrad psykomotorisk förmåga, ökad risk för trafikolyckor.
Läs också: Vilken madrass ska du välja?
