Melatonin spelar en viktig roll i vår kropp, eftersom det är väktare av den korrekta dygnsrytmen. Genom att bestämma när vi börjar och slutar sova reglerar den vår biologiska klocka. Det är koncentrationen av melatonin i kroppen som avgör om vi känner oss trötta och sömniga vid rätt tidpunkt och om vi lätt kan sova och sova det optimala antalet timmar. Onormala nivåer av melatonin i kroppen kan leda till sömnproblem som kort och ytlig sömn, att man vaknar för snabbt eller har svårt att somna. Det finns idag ett stort antal melatoninpreparat till salu som fyller på melatonin i kroppen och förbättrar sömnkvaliteten. När är det värt att ta melatonin? Vad är melatonin? Hur fungerar melatonin?
Vad är melatonin?
Melatonin är ett av de viktigaste hormonerna som naturligt utsöndras av vår kropp. Som kemisk förening är det ett derivat av en av de essentiella essentiella aminosyrorna, tryptofan. Indirekt är det från detta som det syntetiseras – först omvandlas tryptofan till 5-hydroxitryptofan, eller 5-HTP, som i sin tur omvandlas till serotonin, från vilket N-acetylserotonin bildas, och sedan melatonin.
Var produceras melatonin?
Melatonin produceras huvudsakligen av tallkottkörteln. Detta är en endokrin körtel som ligger i mellanhjärnan, även känd som cerebral epitelium, och som ansvarar för samordningen av organ och vävnader och för frisättningen av olika hormoner i blodet. Melatonin produceras i små mängder av näthinnan och benmärgen. Det produceras också i mag-tarmkanalen (styr tarmrörelserna).
Melatoninnivåerna i kroppen och vårt humör
Melatonin är det hormon som förbereder oss för sömn och som får oss att sova. Melatonin utsöndras på ett specifikt sätt i kroppen. Tallkottkörtelns arbete med att producera detta hormon är samordnat med den astronomiska klockan, dvs. dag-natt-cykeln. När skymningen faller börjar en ökad melatoninproduktion, och när dagen kommer upp slutar produktionen. Hur påverkar detta vårt humör?
På kvällen, när mörkret faller, när melatoninnivåerna i kroppen är höga, börjar vi känna oss trötta och sömniga. Vårt sinne börjar arbeta långsammare, vi blir lätt distraherade och vill avbryta våra aktiviteter (t.ex. läsa eller titta på TV) och lägga oss ner.
När morgonen kommer och melatoninnivån sjunker, vaknar hela kroppen, vi får en energikick och är redo att utföra våra dagliga uppgifter.
På grund av sin karakteristiska funktion att framkalla sömn på natten kallas melatonin för sömnhormonet, mörkerhormonet och även för natthormonet.
Hur sker melatoninutsöndringen i kroppen?
Den viktigaste regulatorn för melatoninutsöndringen är ljus-mörker-läget. Genom nervsystemet (närmare bestämt genom neuronerna i synbanan, som tar emot impulser från näthinnans fotoreceptorer) får tallkottkörteln signaler om de rådande ljusförhållandena och på grundval av dessa signaler utlöser eller blockerar den melatoninproduktionen. När en stor mängd ljusstrålar når oss, dvs. när det är ljust runt omkring (ljuset kan vara naturligt eller artificiellt), minskar mängden melatonin som produceras. När det däremot är mörkt ökar den.
Melatonins inverkan på kroppsfunktioner, dvs. vilka uppgifter utför melatonin?
Melatonin spelar flera viktiga roller i kroppen:
- reglerar den biologiska klockan, ger balans i sömn- och vakencykeln, framkallar sömn,
- säkerställer en god kvalitet och längd på sömnen,
- tar hand om regenereringsprocessen i kroppen,
- har en antioxidantverkan (genom att neutralisera överflödiga fria radikaler förhindrar den cellskador och motverkar för tidigt åldrande av kroppen),
- stöder immunförsvaret, förbättrar kroppens immunförsvar,
- reglerar kroppstemperaturen,
- sänker blodtrycket,
- har en positiv effekt på nervsystemets funktion, skyddar neuronerna,
- stimulerar bukspottkörtelns funktion,
- hjälper till att reglera kroppsvikten och bromsar fettansamlingsprocessen,
- hjälper till att stabilisera kolesterol- och blodsockernivåerna,
- förbättrar matsmältningssystemets funktion (stimulerar tarmperistaltiken, underlättar absorptionen av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen, skyddar magen),
- Enligt vissa studier påverkar melatonin även det mänskliga endokrina systemet (det reglerar utvecklingen av könskörtlarna, kontrollerar den kvinnliga månadscykeln och kan även påverka utsöndringen av tillväxthormon och prolaktin).
Sömnstörningar och melatoninnivåer
Melatonin produceras i störst mängd hos barn. Under ungdomsåren minskar produktionen något, men förblir stabil under många år. Efter 45 års ålder utsöndras det i mindre mängder.
När det gäller melatoninproduktionens dygnscykel börjar hormonet utsöndras omkring kl. 21.00. Den högsta melatoninkoncentrationen i kroppen uppträder mellan midnatt och kl. 03.00, och produktionen sjunker nästan till noll på morgonen.
Det finns dock ett antal faktorer som kan störa melatoninutsöndringen och orsaka brister, vilket i sin tur kan leda till sömnproblem. En sådan faktor är att stirra sent på natten på en smartphone, surfplatta, bärbar dator eller bildskärm. Sådana apparater avger blått ljus, som liknar dagsljusets färg och som stimulerar vår hjärna till aktivitet. När vi är påverkade av sådant ljus hindras melatoninproduktionen och sömnen uteblir.
Oavsett om vi har en vanlig livsstil, är aktiva på dagen och sover på natten, eller vice versa – sovaMelatonin produceras när det är mörkt omkring oss, dvs. främst efter mörkrets inbrott. Det är därför människor som arbetar på natten, sitter länge framför TV:n eller datorn, ofta byter tidszon eller av andra skäl sover på dagen och är vakna på natten, ofta klagar över sömnproblem och sämre humör.
Detta beror på dissonansen mellan vår biologiska klocka och det onaturliga sömn- och vakenläge som vi så att säga tvingats till.
Vad kan störa kroppens produktion av melatonin? Orsaker och symtom på melatoninbrist
Mer än hälften av befolkningen lider idag av sömnstörningar. I många fall är den bakomliggande orsaken otillräcklig melatoninfrisättning i kroppen. När nivåerna är låga, även om det är läggdags, slutar sinnet inte att arbeta i hög hastighet och den behagliga känslan av sömnighet, lycka och lugnande av tankarna uppstår inte. Om man stannar kvar i ett tillstånd av hög nervös upphetsning till sent på kvällen är det svårt att få en djup och vilsam sömn.
Orsaker till melatoninbrist
- Melatoninbrist kan uppstå på grund av ett antal faktorer, ibland även faktorer utanför vår kontroll, t.ex. biologiska förhållanden. När är det vanligast att melatoninbrist uppstår?
- När vi åldras minskar nivån av utsöndrat melatonin. Därför är det inte ovanligt att äldre människor har svårt att somna och klagar på dålig sömnkvalitet. De har också svårt att vakna för tidigt och sover i allmänhet färre timmar (en så kallad accelererad sömnfas).
- Melatoninbrist kan också uppstå hos personer som är överarbetade, övertrötta och lider av kronisk stress.
- Störningar i melatoninutsöndringen förekommer också hos personer med syndromet med fördröjd sömnfas. Detta är en följd av att man går till sängs sent eller oregelbundet (detta kan orsakas av att man sitter uppe sent vid tv:n, datorn eller i sällskap av en smartphone, men också av att man arbetar på natten).
- Melatoninbrist förekommer ofta hos personer med nedsatt syn, blinda personer, personer med medfödda störningar i ljusuppfattningen och personer som lider av neuroser.
- Störningar i melatoninproduktionen kan också förekomma hos personer som ofta reser mellan olika kontinenter och byter tidszon.
Vilka är de vanligaste sömnstörningarna som orsakas av melatoninbrist?
- Känner sig sömnig mycket sent, t.ex. klockan 2 eller 3 eller först på morgonen,
- problem med att somna,
- ytlig sömn,
- avbruten sömn, ofta nattliga uppvaknanden,
- Vaknar för tidigt, kan inte somna om igen.
Andra symtom på melatoninbrist
- huvudvärk
- svaghet,
- brist på energi,
- irritabilitet,
- distraktion, koncentrationssvårigheter, minskad mental prestationsförmåga,
- ohälsa,
- Försämring av den fysiska konditionen.
Överskott av melatonin i kroppen och biverkningar av melatonintabletter
Inte bara en brist utan även ett överskott av melatonin i kroppen kan orsaka besvärliga besvär. Överskott av melatoninkoncentrationer kan bland annat orsakas av en för hög dos av melatonintabletter eller av att melatonin tas för länge. Ett överskott av melatonin kan också ibland observeras hos personer med kroniska sjukdomar, t.ex. lever- eller njursjukdomar.
Symtom på överskott av melatonin i kroppen
- huvudvärk och yrsel,
- sänkt kroppstemperatur,
- konstiga drömmar, mardrömmar,
- trötthet och sömnighet under dagen,
- sänkt humör och till och med depressiva tillstånd,
- minnesproblem,
- distraktion, koncentrationssvårigheter.
Det är viktigt att komma ihåg att det ibland kan vara riskabelt att ta melatonin i form av orala preparat. För stora doser kan orsaka farliga biverkningar, inklusive hypotermi, lever- eller njurproblem och endokrina störningar. Vi bör därför vara måttliga i användningen och alltid hålla oss till de doser som anges av tillverkaren av preparatet. Vanligtvis används mellan 0,5 mg och 3 mg melatonin vid ett tillfälle. Högre doser än 5 mg melatonin rekommenderas inte.
Melatonin i tabletter eller kapslar – när är det värt att ta det?
När kroppens naturliga produktion av melatonin inte fungerar är det lämpligt att använda oralt melatonin i form av tabletter, kapslar, tungtabletter, sprayer, droppar och sirap. Melatoninpreparat fungerar i allmänhet mycket bra och ger effekter som:
- lättare att somna,
- vilsam och stärkande sömn,
- få tillräckligt många timmars sömn,
- djup sömn utan vakna stunder,
- effektiv nattlig regenerering,
- att vakna upp och känna sig välmående och full av vitalitet.
Melatonin kan användas vid olika sömnstörningar som orsakas av både biologiska och miljömässiga faktorer och en oregelbunden livsstil. Melatonin används ibland för att behandla sömnlöshet som ett alternativ till starka sömntabletter och ges även till kvinnor i klimakteriet och skiftarbetare. Melatonin är också indicerat för flygresenärer med sömnproblem i samband med byte av tidszon.
Melatonin – kontraindikationer
Melatonin är ett ämne som kan vara farligt under vissa omständigheter. Det bör inte användas av barn, personer som kämpar med autoimmuna sjukdomar och leversjukdomar, personer som konsumerar alkohol och personer som är överkänsliga mot syntetiskt melatonin. Kontraindikationer för användning av melatonin gäller även gravida kvinnor och ammande mödrar.
